Keep up
Har ingen aning om hurfan vi orkat med allt vi gjort dom har dagarna, idag var vi pa belleville nurse university igen, 130 peeps som testade sig, forsta gangen vi hade nagra som testade sig positiva, bladdrade genom papprerna som vanligt och blev helt plostligt chockad, fros till, na fyfan vilken kansla, blir sa javla ledsen och tank att det var en av dem fina manniskorna vi nyss pratade med och skrattade med, fyfan. Sen var vi pa century city mall igen, kom hem runt nu, assent, full ganga hela tiden, har inte ens en enda rast, men det ar skont att grava ner sig i arbete. Imorrn ska vi till ett annat collage och testa mer, hoppas ingen testas poisitivt! Och tanka va imorrn ska vi inte gora ett skit efter jobbet, bara slappa okej kanske aka till stranden, men det ar ju som att slappa. 
Och du, jag orkar inte, du far mig att ma sa javla daligt, vet inte vad jag ska ta vagen, kan inte lata bli att svara. Klart som fan att du inte har nagon, det blire sa nar man super bort varenda javel som nagonsin alskat dig, du kan fan inte ringa din dotter i fucking javla sydafrika och saga att du ska forsoka halla dig vid liv tills man kommer hem, man kan fan inte gora sa, det ar inte rattvist. Vax upp ta lite ansvar forfan, du hade fan aldrig hamlat sa djupt i skiten som du ar nu om du gjort andra val, du har ingen annan att skylla an dig sjalv och det ar du bara du som kan fixa dethar. Nu vill jag verkligen inte hem, FAAN. somsagt nar saker gar bar gar allt annat rakt at helvete.
