vildfagel

hann precis hem innan regnet började knastra på mina rutor

skönt.

nu har jag varit på staden och uträttat ärenden

låter så vuxet, esh jag har lämnat in och hämtat ut papper

så var det med det

.

min paus jag tog i fredas vart ju ingen paus direkt

kom hem till en alkoholiserad mamma

fick börja med att städa

sen laga mat

laga mat och städa åt en alkoholist som är på krigstigen

det går bara inte

aldrig nöjd

allt är fel

så fortsatte det hela helgen

kom hem igår

och möttes av mer dåliga nyheter

men förhoppningvis några som går att lösa

det ser ganska ljust ut i alla fall

.

åter till mamma

nu har jag sagt upp min lilla kontakt med henne i hopp om att hon ska lägga in sig på hem

för det här går inte längre

nu har det gått alldeles för långt

alkoholistpersonligheten har tagit över helt

ingen ånger, ingenting

bara alkohol

det är som att prata med en vägg

jag försökte gång på gång

lungt och sansat prata med henne om att bli nykter

kämpa sig tillbaka

men hennes svar är som alltid: jag orkar inte, jag får ju ingen hjälp

jag tycker hon ska ta hjälpen hon blir erbjuden och kämpa

man måste kämpa här i livet, ingenting är gratis

och funkar inte det kämpar man lite till

thats it

idag är jag lyckligare än igår i alla fall

vi tar det dag för dag

det måste ju bli bättre någon gång