vildfagel

Antal timmar sömn 2. Antal tappade kilon 3.
Nu börjas det. Det gör ont, så jävla ont. Kunde inte sova, kunde inte sluta tänka. Rev mig över bröstet men smärtan finns kvar. Den ligger där inne och gruvar. Hur lång tid tar det att plocka upp alla bitar den här gången? Hur länge ska jag ligga vaken på nätterna med ångesten?
Jag vet att det tar tid men jag vill att det ska vara över nu. Jag vill inte leta efter den där sista biten av mitt hjärta som du fortfarande har och alltid kommer behålla. Jag vill verkligen inte. Jag vill glömma och slippa känna. Ligga under manskropp efter manskropp som inte är din för att få bort din beröring mot min hud, dina smekningar.
Stänga in känslorna långt bak i huvudet och fly.
Alltid min första instingt, fly försvinna och så får resterna av mitt liv undra vart jag tagit vägen. Gå upp i rök och aldrig mer synas till.
Men jag kan inte, jag är så nära en ny början på mitt liv. Någonting som ska ta mig någonstans där jag kan vara och kanske finna lycka.
Jag vet att jag vill iallafall aldrig se dig mer, prata med dig, krama dig, höra av dig eller ens tänka på dig mer.
Jag måste se framåt, ta tag i mitt liv.
EN DAG I TAGET